Blog

Det blev inte så mycket postat de sista 5-6 timmarna av skotbilsrejset. Det blev helt enkelt för intensivt, jag hade inte ro.

Det blev inget särskilt spännande egentligen. Vi hade en match i matchen med Flat Out racing. När vi kom ut på banan efter våra två nattliga mekstopp hade vi 15 varv att plocka igen på Flat Out. Det hade säkert gått alldeles utmärkt att köra ikapp.

Under min morgonstint mellan 06:00 och 08:00 tog vi igen runt 4 varv på Flat Out. Innan mig hade Fredrik och Mange plockat en del varv de också. Så när jag ställde mig i depån för att coacha John, Fredrik och Mange under de sista 4-5 timmarna så låg vi 5 varv bakom Flat Out. Det visade sig dock vara för svårt att ta igen. Båda bilarna gick utan några som helst problem men vi hade ett par sekunder per varv i övertag på Flat Out’s tider. Det räckte dock bara till att ta igen ett varv till. När 40 minuter återstod av racet låg vi tre varv bakom, de hade sig bästa förare i bilen och vi hade slutat att ta in tid, det var snarare så att Flat Out ökade på sitt försprång. Vi började så smått acceptera att vi skulle få stryk.

Då kom anropet från bilen. Vi hade kört ner i Mjölby och behövde hjälp att bärgas därifrån. Det varvet tog 8 minuter att fullfölja och när bilen var uppdragen igen hade Flat Out ytterligare 3 varv på oss. Spelet var över.

Men vi hänger f..n inte läpp för det. Så här väljer vi att se på det:

1. Vi körde 24 timmar. Det är en prestation i sig

2. Vi klarade av ett brott på en länkarm. Det är en riktigt stor prestation.

3. Vi hade riktigt riktigt fina varvtider i vår 88 hästkrafters Mazda. Vi körde faktiskt ifrån många betydligt mer motorstarka konkurrenter och under ett par timmar på morgonkvisten var vi snabbast av alla på banan. Balans heter det.

Så vi har minst 3 orsaker att vara riktigt glada. Dessutom blir det ett nytt race i Mars. Då ska det bli andra bullar….

Permalink | Leave a comment

Permalink | Leave a comment

Det gick väldigt fint att ta sig genom 2h k racetempo. Visst, man är lite matt efteråt, men det är absolut görbart.

Trots att hela stinten gick i mörker lyckades jag sänka bästa varvtid ner till 1:56.1. Skulle vara fint att komma ner på en 1:55-tider innnan racet är över. Vi fick lite nya missljud också. Dels uppstod en kraftfull resonanseffekt runt 4000 rpm. Gissar på att avgasröret har fått ett nytt hål. Efter en snabb radiocheck med John så visade det sig att det bara lät så illa inne i bilen, det lät som vanligt utanför. Så bra då.

Det andra missljudet hördes från vänster bakhjul. Det låter som om hjulet tar i hjulhuset. Det hörs dock bara på ett ställe på banan så vi lever med det också. Dessutom drar bilen lite till vänster under inbromsning, helt normalt är det inte men det ökar på spänningen lite.

Hoppade i säng direkt efter min stint, hade bara 4 timmar på mig att sova, så jag skippade all form av kommunikation med omvärlden och skulle snabbnana. Det visar sig dock att det tar tid att somna när man ligger 30m från en racerbana.

Jag tror att jag somnade och sov bortåt 1h innan Mange stormade in i husvagnen och sa att vi är svartflaggade pga bensinläcka. John hade redan stuckit till Statoil så jag fick sätta igång felsökandet själv. Det första vi lade märke till var att vänster bakhjul satt ca 1 dm längre bak än vad det brukar göra. En trasig stabiliseringsarm till bakre bärarmen hade gett upp. Det troliga var att den pajade redan under min körning och i så fall skedde det INNAN jag satte min bästa tid. Vi gjorde iaf en provisorisk lagning vilket tog ca en timme(!) Vi beslöt oss för att vår bästa gissning angående bensinläckan var att den berodde på att vi hade överfyllt tanken och att det var bensin i påfyllnadsröret som letade sig ut. Det bästa med den teorin är att den innebär att vi inte behövde göra ngt. Innan vi släppte iväg Fredrik på sin stint kollade vi även frambromsarna och det var väl tur?

Bromsbeläggen var helt slut. Totalt. Finito. Så vi satte igång med att byta belägg. Att byta belägg är precis en sån där aktivitet som man tror att man kan ända tills man ska göra det i mörker och kyla och har skitbråttom då man plötsligt inser att saker tar tid. Som tur var så skulle vi ju byta på båda sidor och efter att ha övat oss på höger sida gick det riktigt fort på vänster sida. Som en sista check lyfte vi bilen och torkade upp all bensin som fortfarande låg och plaskade. Sen åkte Fredrik iväg. Och sen kom regnet.

Väntar in Fredrik om ca 15 minuter för tankning samt förarbyte. Sen ska jag försöka sova en timme till.

Sent from my iPhone

Permalink | Leave a comment

Permalink | Leave a comment

Fredrik visar upp otroliga racingtakter så här första gången han tävlar. Just nu dunkar han in fina 1:59 rundor vilket är rätt och slätt häpnadsväckande för en rookie.

Bilen går väldigt fint. Inga mekaniska problem, bromsarna verkar hålla ihop och däcken ger mer grepp än vad som egentligen behövs i en bil med 1.6 liters spis. Nu håller vi tummarna.

Sent from my iPhone

Permalink | Leave a comment